Här kommer information att uppdateras löpande för uppfödare, avelsintresserade och andra gårdshundsägare.
Cystinuri hos dansk-svensk gårdshund
Cystinuri är en sjukdom som ofta leder till återkommande urinstensbildning. Orsaken är att återtransporten i njurarna från urin till blod av en speciell aminosyra, cystin, inte fungerar. Detta leder till ökade mängder cystin i urinen. Cystin har låg löslighet i sur urin och kristaller och stenar bildas. Detta kan leda till blockering av urinledarna med svår smärta, njursvikt och i värsta fall död som följd. Det finns ännu inget botemedel för cystinuri, men med hjälp av specialfoder och medicinering går det att minska återbildningen av cystinstenar och även i vissa fall att lösa upp befintliga kristaller. För drabbade hanhundar rekommenderas kastrering vilket oftast ger minskad stenbildning. Har hunden fått diagnosen cystinuri är det livslång behandling som gäller.
Den genetiska bakgrunden för cystinuri är klarlagd hos vissa raser. Sjukdomen delas in i fyra klasser;
Typ I-A: Orsakas av en mutation i genen SLC3A1 och har ett autosomalt recessivt arvsmönster.
Typ II-A: Orsakas också av en mutation i genen SLC3A1 men har ett autosomalt dominant arvsmönster.
Typ II-B: Orsakas av en mutation i genen SLC7A9 och nedärvs autosomalt dominant.
Typ III: Här är mutation och arvsgång ännu okänd. Typ III är hormonberoende och drabbar exklusivt intakta vuxna hanhundar.
I början på februari testades ett antal dansk-svenska gårdshundar med cystinuri, några friska kontrolldjur och friska nära släktingar för den mutation i genen SLC7A9 som orsakar cystinuri hos flera raser. Alla hundar var negativa för denna mutation. Testerna har gjorts i samarbete med Laboklin och en veterinärmedicinsk forskargrupp som arbetar med cystinuri. Dansk-svenska gårdshundar har tidigare testats negativt för de två kända mutationerna i genen SLC3A1 som orsakar cystinuri hos några andra raser. Det är alltså nu helt fastställt att cystinuri hos dansk-svensk gårdshund inte orsakas av någon av de kända mutationerna.
Rasklubbens avsikt är nu att gå vidare och söka pengar för att kunna ingå i ett projekt om hormonberoende cystinuri (cystinuri typ III) som förekommer bland annat hos raserna kromfohrländer och irländsk terrier. Denna typ av cystinuri kan endast utvecklas i närvaro av hanhundens könshormoner och drabbar endast intakta hanhundar. Arvsgången är ännu okänd men misstänks vara komplex eller autosomal recessiv med trolig miljöpåverkan. Forskningen är svår eftersom tikar aldrig får denna typ av cystinuri och hanarna sannolikt bara är predisponerade dvs inte ens alla genetiskt belastade hanar blir sjuka. Syftet med detta projekt är att kunna utveckla ett gentest för att kunna identifiera predisponerade hundar och bärare. Eftersom alla fall av sjukdomen som hittills framkommit hos dansk-svensk gårdshund är intakta hanar är forskarnas bedömning att det med stor sannolikhet är denna typ av cystinuri som drabbar dansk-svensk gårdshund och vi är välkomna att delta i projektet. Projektet leds av Prof. Dr. Urs Giger och Prof. Dr. Tosso Leeb.
Prof. Dr. Urs Giger är veterinär, forskare och världsledande expert i ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos husdjur. Han har forskat om cystinuri på genetisk, biokemisk och klinisk nivå under många år och har bland annat utvecklat genetiska test för cystinuri för flera hundraser. Prof. Dr. Tosso Leeb är expert inom molekylärgenetik och DNA-sekvensanalys.
Vi är också i kontakt med Prof. Åke Hedhammar, veterinär och forskare på SLU och veterinärmedicinsk rådgivare på SKK för rådgivning angående deltagandet i detta forskningsprojekt.
Cystinuri hos dansk-svensk gårdshund bedöms fortfarande som en sjukdom med okänd arvsgång och SKKs avelsrekommendationer fortsätter att gälla:
· Använd inte hund med cystinuri i avel.
· Gör inte om samma
föräldrakombination som lämnat avkomma med cystinuri.
· Iaktta försiktighet vid avel på
syskon, föräldrar och avkommor till sjuk hund.
· Utöver detta rekommenderas att avla med
låg inavelsgrad för att minska risken för att eventuella recessiva
sjukdomsanlag dubblas.
Det är självklart också mycket viktigt att uppfödare och hanhundsägare är öppna och informerar varandra om fall av cystinuri i sina linjer för att undvika eventuell dubbling av sjukdomsanlag.
Vi har bara fått kännedom om ett nytt fall av cystinuri hos DSG under 2020.
Vi ber om fortsatt hjälp med inrapportering av fall av cystinuri till Rasklubben för kartläggning av släktskap mellan drabbade djur och för eventuell framtida provtagning. Har du en hund som drabbats av cystinuri, meddela rasklubben via e-mail till gruppen för avelsfrågor; arbetsgruppavel@gardshund.com.
Glöm inte att skicka med ett veterinärintyg.
Mentalbeskriv din hund!
Ta reda på mer om din hunds personlighet
Att få veta mer om sin hunds personlighet kan vara till både nytta och nöje. Som hundägare kan du få en samlad bild av hur din hund reagerar i olika situationer. För uppfödare ger beskrivningen viktig information för avelsarbetet. BPH, eller beteende- och personlighetsbeskrivning hund, är en mentalbeskrivning som är anpassad för alla hundraser. Under beskrivningen, som tar ungefär 30 minuter, får hunden bland annat möta främmande personer, leka, arbeta för att komma åt mat och stöta på överraskningar.
För mer information: www.skk.se/bph
13 aug 2020
Nya rutiner för HD och AD röntgen
Nu lanserar SKK en ny tjänst för dig som ska röntga din hunds höfter eller armbågar. Tjänsten kallas kort och gott SKK röntgenavläsning och innebär att du som hundägare betalar för avläsning och registrering av resultaten innan du bokar tid hos din veterinär.
Tidigare har den som röntgat sin hund betalat för såväl själva undersökningen som SKKs avläsning och registrering på veterinärkliniken. SKK har sedan fakturerat kliniken för avläsningen.
I den nya e-tjänsten SKK röntgenavläsning kommer hundägaren istället att betala för avläsningen i förväg direkt till SKK. Hundägaren fyller i alla uppgifter om hunden och godkänner att resultaten får publiceras på skk.se med hjälp av bank-ID. Avläsningsavgiften betalas direkt med kontokort och gäller ett år. När du sedan bokar tid hos din veterinär finns alla uppgifter redan i systemet och både du och veterinären slipper hantera några papper. Själva undersökningen betalar du på veterinärkliniken precis som tidigare.
SKK röntgenavläsning införs successivt över landet
Den nya tjänsten SKK röntgenavläsning har redan testkörts på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala under sommaren och under augusti kommer ytterligare några medelstora kliniker att testköra systemet. Därefter införs de nya rutinerna på klinikerna enligt följande:
· Vecka 37–38 i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg
· Vecka 39-40 i Dalarna, Värmland, Västmanland, Örebro, Uppsala, Södermanland och Stockholm
· Vecka 41–42 i Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Halland. Kronoberg, Kalmar, Skåne, Blekinge och Gotland
Det här innebär att du som planerat att röntga din hund från vecka 37 och bor i Norrland kan beställa din röntgenavläsning redan nu. Det är dock viktigt att du först kontrollerar med din veterinärklinik att de kommer att ansluta sig till systemet enligt plan. Observera att tidplanen ovan är preliminär och att införande i Svealand och Götaland kan komma att skjutas framåt om problem i systemet skulle uppstå.
Resultatet via mejl
När röntgenbilderna är bedömda av SKKs avläsare skickas resultatet till dig som hundägare via mejl och publiceras på SKK Hunddata och SKK Avelsdata. Du skriver själv ut din hunds röntgencertifikat, som nu fått ett nytt utseende.
Beställ röntgenavläsning
Innan du bokar en tid hos veterinären för röntgenundersökning av din hunds höftleder eller armbågar, måste du beställa en avläsning av röngtenbilderna hos SKK. Det gör du här och du kan göra det 12 månader innan undersökningen.
Successivt under hösten och vintern kommer SKKs nya e-tjänst SKK Röntgenavläsning för leder tas i bruk. Som hundägare kommer du beställa och betala din hunds avläsning av röntgenundersökningen, INNAN du bokar tid hos veterinären.
Kontrollera med din klinik innan vad som gäller, då inte alla kliniker är med från start utan ansluts allt eftersom.
I början på februari testades ett antal dansk-svenska gårdshundar med cystinuri,
några friska kontrolldjur och friska nära släktingar för den mutation i genen SLC7A9
som orsakar cystinuri hos flera raser. Alla hundar var negativa för denna mutation.
Testerna har gjorts i samarbete med Laboklin och en veterinärmedicinsk forskargrupp
som arbetar med cystinuri. Dansk-svenska gårdshundar har tidigare testats negativt
för de två kända mutationerna i genen SLC3A1 som orsakar cystinuri hos några andra raser.
Det är alltså nu helt fastställt att cystinuri hos dansk-svensk gårdshund inte orsakas av
någon av de kända mutationerna.
Rasklubbens avsikt är nu att gå vidare och söka pengar för att kunna ingå i ett projekt
om hormonberoende cystinuri (cystinuri typ III) som förekommer bland annat hos
raserna kromfohrländer och irländsk terrier. Denna typ av cystinuri kan endast utvecklas
i närvaro av hanhundens könshormoner och drabbar endast intakta hanhundar.
Arvsgången är ännu okänd men misstänks vara komplex eller autosomal recessiv
med trolig miljöpåverkan.
Forskningen är svår eftersom tikar aldrig får denna typ av cystinuri och hanarna sannolikt
bara är predisponerade dvs inte ens alla genetiskt belastade hanar blir sjuka.
Syftet med detta projekt är att kunna utveckla ett gentest för att kunna identifiera
predisponerade hundar och bärare. Eftersom alla fall av sjukdomen som hittills framkommit
hos dansk-svensk gårdshund är intakta hanar är forskarnas bedömning att det med stor sannolikhet
är denna typ av cystinuri som drabbar dansk-svensk gårdshund och vi är välkomna att delta
i projektet. Projektet leds av Prof. Dr. Urs Giger och Prof. Dr Tosso Leeb.
Prof. Dr Urs Giger är veterinär, forskare och världsledande expert i ärftliga ämnesomsättningssjukdomar
hos husdjur. Han har forskat om cystinuri på genetisk, biokemisk och klinisk nivå under många år
och har bland annat utvecklat genetiska test för cystinuri för flera hundraser.
Prof. Dr. Tosso Leeb är expert inom molekylärgenetik och DNA-sekvensanalys.
Vi är också i kontakt med Professor Åke Hedhammar, veterinär och forskare på SLU och veterinärmedicinsk
rådgivare på SKK för rådgivining angående deltagandet i detta forskningsprojekt.
Cystinuri hos dansk-svensk gårdshund bedöms fortfarande som en sjukdom med okänd arvsgång
och SKK:s avelsrekommendationer fortsätter att gälla:
· Använd inte hund med cystinuri i avel.
· Gör inte om samma föräldrakombination som lämnat avkomma med cystinuri.
· Iaktta försiktighet vid avel på syskon, föräldrar och avkommor till sjuk hund.
· Utöver detta rekommenderas att avla med låg inavelsgrad för att minska risken för att
eventuella recessiva sjukdomsanlag dubblas.
Det är självklart också mycket viktigt att uppfödare och hanhundsägare är öppna och
informerar varandra om fall av cystinuri i sina linjer för att undvika eventuell dubbling av sjukdomsanlag.
Vi ber om fortsatt hjälp med inrapportering av fall av cystinuri till Rasklubben för
kartläggning av släktskap mellan drabbade djur och för eventuell framtida provtagning.
Har du en hund som drabbats av cystinuri, meddela rasklubben via e-mail till gruppen för avelsfrågor;
arbetsgruppavel@gardshund.com. Glöm inte att skicka med ett veterinärintyg.
Det cirkulerar ett dokument på facebook gällande en hypotes om cystinuri hos dansk-svensk gårdshund.
Styrelsen har tagit del av dokumentet och vidarebefordrat det till klubbens avelsråd som svarar följande:
"Vi har undersökt detta vidare. Vi har kontaktat en uppfödare i Finland som vi vet har fått avkomma med cystinuri. Den sjuka hunden och bägge föräldrarna är CLEAR på NSPH1 hos MyDogDNA. Med bakgrund av detta låter hypotesen väldigt osannolik.
Mutation i NSPH1 orsakar en njursjukdom som heter "Protein losing nephropathy, (PLN)". Det är väldigt allvarligt om det visar sig att det sprids ogrundad och troligen felaktig information. Troligen är det så enkelt att de hundar som har testats råkar ha både cystinuri och PLN vilket alltså är två helt olika njursjukdomar.
För information vill vi nämna att Rasklubben har kontaktat en forskare i USA dit vi skickat prover av hundar som har diagnosen cystinuri för vidare utredning."
Vi avvaktar vidare information och återkommer med den så snart vi vet mer.
Styrelsen
Vi har fått information om att forskargruppen på University Of Pennsylvania startat upp ett nytt projekt angående hormonberoende cystinuri (cystinuri typ III) hos kromfohrländer och irländsk terrier.
Denna typ av cystinuri kan endast utvecklas i närvaro av manliga könshormoner och drabbar endast intakta hanhundar. Arvsgången är ännu okänd men misstänks vara komplex eller autosomal recessiv. Forskningen är svår eftersom tikar aldrig får denna typ av cystinuri och hanarna sannolikt bara är predisponerade dvs inte ens alla genetiskt belastade hanar blir sjuka. Syftet med undersökningen är att kunna utveckla ett gentest för att kunna identifiera predisponerade hundar och bärare.
Eftersom alla fall av sjukdomen som hittills framkommit hos DSG är intakta hanar, är denna studie särskilt intressant för oss.
Vi har kontaktat Prof. Giger och informerat om att vi om intresse finns kan bidra med ca 5 st prover från hanar med cystinuri av rasen dansk-svensk gårdshund.
/Arbetsgruppen för avelsfrågor
Cystinuri är en förmodat ärftlig sjukdom som ofta leder till återkommande urinstensbildning. Orsaken är att återtransporten i njurarna av en speciell aminosyra, cystin, från urin till blod inte fungerar vilket resulterar i ökade mängder cystin i urinen. Cystin har låg löslighet i sur urin och kristaller och stenar bildas. Detta kan leda till blockering av urinledarna med svår smärta, njursvikt och i värsta fall död som följd. På grund av anatomiska skillnader i urinvägarna diagnostiseras sjukdomen oftare hos hanhundar än hos tikar då hanar har ett smalare och mindre töjbart urinrör än tikar. Det finns ännu inget botemedel för cystinuri, men med hjälp av specialfoder och medicinering går det att minska återbildningen av cystinstenar och även i vissa fall att lösa upp befintliga kristaller. Har hunden fått diagnosen cystinuri är det i nuläget livslång behandling som gäller.
Den genetiska bakgrunden för cystinuri är klarlagd hos vissa raser. Sjukdomen delas in i fyra klasser;
Ska jag deklarera min hunduppfödning?
-Vad är hobbyverksamhet?
-Vilka kostnader kan man göra avdrag för?
– det är frågor som ni får svar på i 2019-års program i serien SKK Play för uppfödare som handlar om ekonomi för uppfödare.
https://skkplay.solidtango.com/
Svenska Kennelklubben har påbörjat planeringen för femte programmet i serien SKK Play för uppfödare och ämnet för årets program är ekonomi för uppfödare.
Lansering av programmet sker torsdagen den 19 september kl. 19.30.
I årets program av SKK Play för uppfödare kommer vi att ta upp de viktigaste sakerna att tänka på gällande ekonomi för uppfödare. Målgruppen är uppfödare som bedriver sin uppfödning som hobbyverksamhet men vi kommer även att gå in på när man bör gå över från hobbyverksamhet till näringsverksamhet. Ekonomi är ett ämne som vi tror att många tycker är svårt och kanske också lite tråkigt. I programmet kommer vi därför att ge tydlig och bra information med värdefulla tips, presenterat på ett lättfattligt sätt. Vi hoppas att programmet kommer att kunna räta ut en del frågetecken och göra ekonomin enkel att hantera för er uppfödare.
Programmet vänder sig i första hand till uppfödare men kan säkert vara intressant även för andra målgrupper. Längden kommer att vara ca 15 minuter.
Vi hoppas ni tar tillfället i akt och samlar klubbens medlemmar för en gemensam aktivitet. Ta gärna hjälp av Studiefrämjandet som är SKKs studieförbund. Studiefrämjandet kan hjälpa till med era arrangemang. Det kan till exempel vara planering, lokaler, utrustning eller marknadsföring. Så ta kontakt med din lokala avdelning i Studiefrämjandet för att se vad dom kan hjälpa er med. Har ni inte redan en etablerad kontakt kan ni hitta kontaktuppgifter via www.studieframjandet.se,
på första sidan väljer man först ort och sedan län för att hitta vilken avdelning som finns närmast er.
De tidigare programmen i serien SKK Play för uppfödare finns att se via skkplay.se.
Har ni inte redan sett programmen så rekommenderar vi att ni gör det.
Nu är den dansk-svenska gårdshunden slutligt erkänd av FCI
och är nu berättigad att tävla om internationellt Certifikat (CACIB).
Ett gemensamt väl utfört arbete av både svenska och danska rasklubben
har lett fram till detta fantastiska beslut.
Läs om vad SKKs rekommendationer kring inavel är, och vad det innebär att para två närbesläktade individer med varandra.
KLICKA HÄR
Med anledning av att det i dagarna publicerades en vetenskaplig studie om inavel hos våra 12 svenska raser vill vi informera er om att såväl studien i sin helhet som SKKs svar på det pressmeddelande som gått ut, och uppmärksammats av media, finns att läsa på https://www.skk.se/sv/?newsitem=146109.
Bifogad bild på dansk-svensk gårdshunds inavelstrend mellan 1993-2018.
Det har inkommit önskemål till Rasklubben om ändring av avelsrekommendationerna gällande PLL. Önskemålet har varit att hund som är bärare av anlag för PLL ska kunna användas i kombination med hund som är DNA-testat fri eller hereditärt fri från anlag för PLL. Rasklubben har beslutat att inte ändra de nuvarande rekommendationerna med följande motivering:
Det har framkommit att PLL, som hittills setts som en autosomalt recessivt nedärvd sjukdom, också kan komma till uttryck hos individer med endast en muterad gen (bärare). Detta har setts hos några olika raser. Eftersom vi i nuläget inte kan utesluta att det kan vara så också hos dansk-svensk gårdshund ändrar vi inte avelsrekommendationerna gällande avel på bärare av PLL.
Referens: http://www.aht.org.uk/cms-display/genetics_pll.html
www.gardshund.com
Vid frågor som rör hemsidan mejla styrelsen@gardshund.com
Besök oss på Facebook